Vilka roller är svårast att rekrytera just nu – och var vill myndigheter ha mest stöd?

Varför vi tittade på frågan igen

Det finns en fråga som kommer tillbaka i nästan varje samtal vi har med HR och chefer:

”Vilka roller är egentligen svårast att tillsätta just nu – och när är det smartast att ta in hjälp?”

För att svara med något mer än magkänsla har vi gått igenom två källor som kompletterar varandra väl: dels en myndighetsenkät från Kammarkollegiets Statens inköpscentral (om vad myndigheter vill köpa för typ av rekryteringsstöd), dels den senaste statistiken och analysen från Arbetsgivarverket om kompetensläget i staten.

Rollerna som sticker ut när myndigheter ber om hjälp

I Statens inköpscentrals förstudierapport om rekryteringstjänster ingick en enkät med 144 svarande myndigheter (100 % svarsfrekvens på de aktuella frågorna).

När myndigheterna fick frågan vilka kompetenser/roller de behöver hjälp att rekrytera var topp tre tydlig:

• Chefer: 60,4 %

• IT-personal: 52,1 %

• Specialister (olika expertroller): 44,4 %

  
  

Det är lätt att känna igen det här i vardagen: chefsrekryteringar är ofta svåra för att kraven spänner över både resultat, ledarskap och kultur – och för att urvalet blir extra känsligt när rollen påverkar många. IT och specialistroller är svåra av en annan anledning: konkurrensen är hård, och många kandidater förväntar sig att bli kontaktade snarare än att själva söka. Det är precis den typen av mekanismer som blir synliga i nästa del.

Delarna av rekryteringsprocessen där stödet efterfrågas mest

Samma rapport frågade också vilka rekryteringstjänster myndigheterna faktiskt vill ha hjälp med.

Här är de fem vanligaste:

• Search: 65,3 %

• Tester (personlighet, färdighet m.m.): 63,2 %

• Executive search: 56,2 %

• Intervju: 53,5 %

• Urval av kandidater: 52,8 %

  
  

Det här säger en hel del om hur rekrytering fungerar i praktiken 2026: en annons är sällan hela lösningen. Många organisationer vill i stället ha hjälp med det som kräver mest tid och träffsäkerhet – att hitta rätt personer (search), bedöma dem strukturerat (tester), och driva urval/intervjuer så att processen håller ihop hela vägen.

En detalj som ofta glöms bort i debatten om tester är att myndigheterna i enkäten också specificerar vilken sorts tester de har behov av.

De mest efterfrågade var:

• Personlighetstester: 69,4 %

• Logiska/analytiska tester: 56,9 %

• Färdighetstester: 43,8 %

  
  

Det är en påminnelse om att testning – rätt använd – ofta ses som ett sätt att skapa kvalitet, jämförbarhet och trygghet i besluten, särskilt när det är många sökande eller när rollen är kritisk.

Vad som är aktuellt just nu i staten

Om vi zoomar ut och tittar på kompetensläget i staten så ger Arbetsgivarverkets senaste sammanställning (Kompetensbarometern hösten 2025, uppdaterad januari 2026) en tydlig bild: 71 % av statliga arbetsgivare uppgav brist på lämpliga sökande i höstens mätning (jämfört med 53 % på våren).

Det som särskilt sticker ut i Arbetsgivarverkets kommentarer till barometern är att rekryteringssvårigheterna är störst inom IT, där systemutveckling och systemförvaltning åter ligger i topp, och att svårigheter också ökat inom bland annat:

• chefsroller

• säkerhets-, räddnings- och samhällsskyddsarbete

• inköp och upphandling

  
  

I deras analys kopplas rekryteringsutmaningarna också till att vissa verksamhetsområden vuxit snabbt och väntas fortsätta växa (exempelvis försvar, rättsväsende och kriminalvård).

Samtidigt finns en viktig nyans som är lätt att missa: intresset för statliga jobb verkar vara starkt. I en Novus-undersökning som Arbetsgivarverket hänvisar till uppgav 85 % att de kan tänka sig att arbeta inom staten.

Utmaningen är alltså inte bara att “ingen vill” – utan att matchningen är svår och att många tjänster kräver utbildning och erfarenhet som inte alltid finns tillgänglig i rätt tid. Arbetsgivarverket pekar till exempel på att 79 % av de anställda i staten har eftergymnasial utbildning, jämfört med 41 % i befolkningen som helhet.

Och även om den breda arbetsmarknaden har dämpats, är rekryteringsproblem fortfarande vanliga: Statistiska centralbyrån visar att antalet lediga jobb minskade med 10 % tredje kvartalet 2025 jämfört med året innan, men också att 46 % av arbetsgivare uppgav rekryteringsproblem senaste halvåret.

När det gäller IT och säkerhet är konkurrensen dessutom strukturell. TechSverige uppskattar att Sverige behöver ett tillskott på cirka 18 000 techspecialister per år under 2024–2028, och lyfter att kompetens inom AI och säkerhet blir allt viktigare även i offentlig sektor. I den nationella cybersäkerhetsstrategin lyfts också kompetens- och kunskapsbrist som en långvarig utmaning, med brist på cybersäkerhetsexperter och att även roller som chefer, jurister och upphandlare ofta behöver stärkt cybersäkerhetskompetens.

Vad vi tar med oss i praktiken

När man lägger ihop de här perspektiven blir bilden ganska tydlig:

Myndigheter behöver ofta hjälp att rekrytera chefer, IT-personal och specialister – och de vill framför allt ha stöd inom search och kvalitetssäkring.

Men rapporten säger också något om hur myndigheter väljer samarbetspartner. I en fråga om vad som är mest relevant i ett kommande ramavtal lyfts framför allt:

• konsulternas kompetensnivå: 76,4 %

• tillgänglighet (hur snabbt uppdrag kan påbörjas): 67,4 %

• pris: 60,4 %

  
  

Det där är klokt och väldigt mänskligt. När en kritisk roll står tom är det sällan “fler CV:n” som är lösningen. Det som hjälper är när processen blir tydlig, tempot hålls uppe och bedömningen är så pass strukturerad att ni vågar fatta beslut – även när det är svårt.

En sista sak vi tycker är värd att bära med sig: rekryteringstjänster i staten är inte något “tillfälligt”.

Nuvarande statliga ramavtal löper till 22 november 2028, och en ny förstudie är planerad att starta augusti 2026. Det säger något om hur permanent och strategiskt kompetensfrågan har blivit.

Behöver ni hjälp att rekrytera? Ta kontakt med oss på ToppTalang.

Källor

• Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet: Förstudierapport Rekryteringstjänster (2023-10-02).

• Arbetsgivarverket: Kompetensbarometern (hösten 2025), kommentarer och metod (uppdaterad 2026-01-22).

• Arbetsgivarverket: Nyhet “Staten växer men inte överallt” (publicerad 2026-01-23).

• Arbetsgivarverket: Nyhet “Stort intresse för att jobba statligt” (publicerad 2026-03-23).

• Statistiska centralbyrån: “Lediga jobb och rekryteringsbehov, tredje kvartalet 2025” (statistiknyhet 2025-11-27).

• TechSverige: “Sverige behöver årligt tillskott av 18 000 specialister inom tech” (2024-02).

• Sveriges riksdag / regeringsskrivelse: Nationell strategi för cybersäkerhet 2025–2029 (avsnitt om kompetens- och kunskapsbrist).